Delegat från nationalförsamlingen: Vanliga läroböcker måste vara standardiserade, moderna och genomsyrade av vietnamesisk kultur.

På eftermiddagen den 2 december diskuterade nationalförsamlingen i salen investeringspolicyn för det nationella målprogrammet för att modernisera och förbättra kvaliteten på utbildning för perioden 2026-2035.

Förslag om att ha en standarduppsättning läroböcker

Delegaten Nguyen Anh Tri från Hanoi föreslog att det måste finnas en uppsättning standardiserade läroböcker för att framgångsrikt genomföra andan i politbyråns resolution 71 om studenters lärande med en enhetlig uppsättning läroböcker över hela landet.

Delegat Nguyen Anh Tri, Hanois delegation. (Foto: Nationalförsamlingen)

För att göra detta påpekade delegationen från Hanoi tydligt att läroböcker måste erkännas som mycket viktiga. Av personlig erfarenhet som student och framgångsrik instruktör för över 30 magister och nästan 30 doktorer insåg delegaten att böcker är mycket viktiga. Särskilt för gymnasieelever är vanliga läroböcker oerhört viktiga.

”En standardiserad lärobok innebär att den är lämplig, felfri, aktuell, modern, genomsyrad av vietnamesisk kultur och innehåller vietnamesisk etik. Det måste finnas en riktigt bra standardiserad lärobok för att den nationella läroplanen ska bli framgångsrik”, sa delegaten Nguyen Anh Tri.

Enligt delegaten måste man investera i och bygga upp en bra standardiserad läroboksuppsättning för att få den. Den bör inte lappas, lånas eller göras om tillfälligt, och det måste finnas en nationell redaktionell nämnd bestående av bra människor, ansvarsfulla författare. Utformningen av läroböcker måste inkluderas i det nationella målprogrammet. Detta är att förbättra utbildningens kvalitet som programmets mål.

Samtidigt föreslog delegaten Huynh Thi Anh Suong från Quang Ngai-delegationen att utbildningsministeriet (MOET) skulle studera en uppsättning tvåspråkiga vietnamesisk-engelska läroböcker, eller läroböcker på engelska, så att utbildningsinstitutionerna kan välja utifrån sina faktiska förhållanden.

Delegat Huynh Thi Anh Suong, Quang Ngais delegation. (Foto: Nationalförsamlingen)

Det större målet är att göra engelska till andraspråk i skolan. Men enligt den kvinnliga delegaten är den avgörande faktorn för att uppnå detta mål lärarkåren. Lärare måste inte bara ha djupgående kunskaper i ämnet, utan också goda kunskaper i engelska. Samtidigt utbildar de flesta universitet i verkligheten bara engelsklärare, inte lärare som undervisar i ämnen på engelska.

”Engelsklärare kan inte undervisa i andra ämnen på engelska utan djupgående kunskaper i ämnet. Tvärtom har lärare i andra ämnen inte tillräcklig kapacitet och engelskkunskaper för att undervisa på engelska”, konstaterade delegaten Huynh Thi Anh Suong verkligheten.

Quang Ngai-delegationen sa att programmets mål att utbilda och förbättra lärarnas kvalifikationer fortfarande är generellt, så det måste vara specifikt, mätbart och genomförbart. Mer specifikt måste investeringar i lokaler och undervisningsutrustning synkroniseras med utbildning och utveckling av lärarkåren. Målet är till exempel att 30 % av lärarna år 2030 ska vara utbildade och utbildade för att uppfylla kraven för undervisning på engelska, vilket motsvarar att 30 % av utbildningsinstitutionerna har utrustning . "Vi måste undvika situationen där vi har utrustning men inte kan undervisa på engelska, vilket leder till slöseri med resurser."

Förslag om att stödja stipendier för lärarbarn

Delegaten Nguyen Hoang Bao Tran från delegationen i Ho Chi Minh-staden föreslog återigen lösningar för att utveckla lärarkåren. Följaktligen måste specifika stödpolicyer för detta team fastställas i riktning mot att "behålla människor genom möjligheter, inte bara genom bidrag".

Delegaten Nguyen Hoang Bao Tran, delegationen från Ho Chi Minh-staden. (Foto: Nationalförsamlingen)

Därifrån föreslog den kvinnliga delegaten ett antal viktiga stödlösningar. För det första, stödja lärares bostäder enligt minimistandarder, eftersom många lärare i höglandet och på öarna fortfarande måste bo tillfälligt, utan el och vatten. Det är nödvändigt att investera i vanliga allmännyttiga bostäder, inte lyxiga men säkra och med grundläggande bekvämligheter.

För det andra, policyn att stödja stipendier för lärarbarn. Detta är en human policy som skapar sinnesro, minskar bördan för familjer och uppmuntrar lärare att fortsätta vara engagerade.

Delegationen från Ho Chi Minh-staden tog också upp frågan om ojämlikhet i utbildningsmöjligheter – inte bara i bergsområden utan även i stadsområden eller centrala områden, eftersom utbildningen av arbetarnas barn i industriparker och exportbearbetningszoner också möter många svårigheter.

”De hyrda husen är trånga, boendemiljön är inte garanterad, föräldrarna arbetar övertid kontinuerligt, inkomsten är instabil och det finns inte tillräckligt med tid för att ta hand om och stödja sina barns studier. De flesta av barnfamiljerna bor bara i hyrda rum på 10–12 m², barnen har inte utrymme att studera, saknar sociala kontakter och har inte tillgång till fritidsaktiviteter”, konstaterade representanten för delegationen i Ho Chi Minh-staden.

Delegaten föreslog att det nationella målprogrammet tydligt borde identifiera arbetarnas barn som en grupp som behöver prioriterat stöd, inte bara en generell grupp. Mer specifikt föreslog den kvinnliga delegaten att det utöver stipendier borde finnas policyer för att stödja byggandet av offentliga skolor nära industriparker, organisera internatskolemodeller för arbetarnas barn och skapa gemensamma lärandeutrymmen på internat.

Kommentar (0)