När etniska minoriteter "bär med sig kulturarv" till staden och anstränger sig för att främja höglandsidentiteten

”Jag bär kjol och Pieu-halsduk så att besökarna kan se att jag är thailändare. Dels vill jag imponera på besökarna när de kommer till montern, och dels hoppas jag att mitt folks traditionella dräkter kommer att bli kända och älskade av många människor”, delade Hoang Thi Bich, en vit thailändare från Moc Chau i Son La-provinsen, sin stolthet när hon stod mitt i montern och marknadsförde nordvästra USA:s färger, som lockade många besökare, på höstmässan 2025 (som hölls på National Exhibition and Fair Center i Dong Anh, Hanoi ).

Evenemanget samlade hundratals montrar från alla provinser och städer över hela landet. I synnerhet sektionen "Vietnamesisk höst - höstfärger och dofter" ansågs vara en höjdpunkt när det gäller att återskapa det kulturella utrymmet, produkterna och traditionella hantverken från regionerna. Med en yta på nästan 20 000 m² samlade utställningsområdet mer än 30 provinser och städer, och introducerade typiska produkter, OCOP-varor, hantverk, bearbetade jordbruksprodukter och höglandsspecialiteter.

Varje monter är ett kulturellt föremål där besökare kan besöka och uppleva den enastående och unika skönheten hos etniska minoriteter från Son La, Dien Bien , Lao Cai, Tuyen Quang...

Människor som "bär med sig kulturarv" till staden

I montern som visade upp produkter från Son La- provinsen justerade den unge H'Mong-hantverkaren Hang A Cua sina panflöjor och sa att den här resan till Hanoi var svårare än varje år, eftersom panflöjorna och trummorna lätt skadas och de måste transporteras över hundratals kilometer bergspass. Men när han kom dit såg han människor som var nyfikna på musikinstrumenten och bad om att få ta bilder med hans panflöjor, och han glömde all sin trötthet.

”Vi har även lokala specialiteter. Vi säljer inte bara varor, vi vill också att stadsborna ska veta hur mongfolket lever, vad de äter och vad de har på sig. Det är vad det innebär att föra kultur till gatorna”, sa Hang A Cua.

Hang A Cua presenterar produkter från Son La-provinsen, en av stånden som lockar många besökare. (Foto: Phi Tuan/Vietnam+)

Bredvid står Hoang Thi Bichs stånd, en vit thailändare från Moc Chau, Son La. Lådor med te, mjölkkakor och torkad frukt står prydligt arrangerade bredvid traditionella thailändska dräkter. Från tidig morgon är Bichs stånd alltid fullt av kunder. Många stannar till för att smaka, köpa och ta bilder med handbroderade Pieu-sjalar. För Bich är detta en möjlighet för henne att hjälpa den thailändska identiteten att framstå tydligare i turisters ögon från hela världen.

Liksom andra montrar med djärva nordvästra färger, med önskan att främja den lokala bilden, designades Dien Bien-provinsens monter med en öppen yta som återskapar den traditionella husscenen på pålar hos det thailändska folket och skapar en höjdpunkt som lockar besökare.

Ägaren till Ha Bac Grill (Dien Bien) Lo Thi Suong berättade: ”Vi och provinsregeringen har försökt att så autentiskt som möjligt återskapa ett hus på pålar, ett typiskt inslag för vår etniska grupp. Besökare kan komma in för att besöka stället, ta bilder och känna bergsfolkets levande atmosfär.”

Bredvid det fylldes Lao Cai-provinsens stånd med den väldoftande aromen av korv, femfärgat klibbigt ris och rökt kött mitt i huvudstadens kyliga, duggregnande väder. Smaken av bergen och skogarna som kom till staden lockade verkligen gästerna att gå ikapp.

Stånd med starka höglandssmaker lockar många besökares uppmärksamhet. (Foto: Phi Tuan/Vietnam+)

Båsägaren Phung Kim Dung, en Bo Y-person i Muong Khuong, sa att för att förbereda sig inför mässan var hela familjen tvungen att förbereda sig hela natten och sedan vakna klockan 3 på morgonen för att tända spisen, koka klibbigt ris och hänga kött för att komma till Hanoi i tid. ”Min familj är ett litet företag utan anställda, men att kunna delta i mässan är en stor glädje. Jag hoppas bara att många människor kommer att känna till Bo Y-folkets mat och den kultur som vi har försökt bevara så länge”, sa hon.

Med många unika inslag som hade med sig höstmarknaden stod gästerna runt stånden, smakade på det femfärgade klibbiga riset och lyssnade uppmärksamt på Bo Y-kvinnan som berättade om majs- och rissäsongerna i höglandet.

Nguyen Thu Ha, en turist från Cau Giay-distriktet (Hanoi), berättade efter att ha stannat till vid höglandsboendenas stånd: ”När jag lyssnade på dem prata om sina unika kulturella särdrag genom sina dräkter och matlagning, fann jag att saker som verkade avlägsna blev märkligt nära. Kanske är det denna enkelhet och uppriktighet som gör mässan så attraktiv.”

Ansträngningar att sprida höglandsidentitet

För många hantverkare är varje besök på mässan inte bara en möjlighet att presentera sina produkter utan också en möjlighet att föra sin traditionella kultur närmare inhemska och utländska turister.

I Tuyen Quang-provinsens monter utmärkte sig hantverkaren Giang Thi Say, en mong-folk från Can Ty-kommunen, i det färgglada brokadutrymmet. På bordet fanns utsökt vävda tyger, traditionella klänningar, souvenirer och handbroderade väskor gjorda av brokad.

För att förbereda sig för denna speciella resa tillbaka till staden var hon och hennes kooperativ tvungna att arbeta kontinuerligt i många veckor för att ha tillräckligt med produkter att visa upp. ”Jag vill att folk ska se att våra hantverk är vackra, delikata och kan tillämpas på många olika produkter, inte bara traditionella brokadtyger”, delade Giang Thi Say.

Utrymmet är fyllt med brokadfärgerna från den nordöstra bergsregionen. (Foto: Phi Tuan/Vietnam+)

Besökare i montern fördjupar sig inte bara i den nordöstra regionens färger utan har också möjlighet att "avkoda" betydelsen av varje mönster med Say. För Say är detta också en möjlighet för henne att representera sitt folks röst och bidra till att främja den kulturella skönheten hos de etniska minoriteterna i höglandet för ett stort antal turister i huvudstaden.

”Många ungdomar i Hanoi kom för att fråga, jag blev väldigt glad. De var intresserade, de var nyfikna, så jag visste att vårt folks unika kulturella värderingar hade nått ett stort antal människor”, uttryckte Say.

Inte bara Say, utan hantverkare som Hang A Cua (Son La), Hoang Thi Bich (Moc Chau) eller Phung Kim Dung (Lao Cai) förstår mer än någon annan det speciella och annorlunda värde som de har förts vidare från vaggan för det etniska minoritetskulturarv som generationer av fäder och farfäder har strävat efter att bevara och skydda.

Så nu, mitt i det moderna, myllrande stadslivet, delar de en gemensam önskan: att berätta för människor i låglandet om sin kultur och sina egna liv, så att "varje turist ska känna till, förstå och älska vårt folks kultur mer."./.

Skapa hållbara försörjningsmöjligheter för etniska minoriteter

Vid diskussionssessionen den 29 oktober, den 10:e sessionen av den 15:e nationalförsamlingen, nämnde många delegater kulturens, kulturarvets och turismens roll i den ekonomiska och sociala utvecklingen. Delegaterna betonade särskilt att detta är nationens "interna resurs och mjuka makt"; investeringar i bergsturism för ekonomisk utveckling och bevarande av kulturarv måste betraktas som en pelare i den regionala och nationella utvecklingsstrategin.

Därifrån pekas viktiga lösningar ut för att bevara och främja ovanstående resurser, såsom att bevara identitet i utvecklingen, bygga ett grönt turism-ekosystem, främja kulturindustrin, digital omvandling inom kulturarvsförvaltningen och säkerställa bergsinfrastruktur i samband med hållbar turismutveckling.

Dessutom finns det förslag på att skapa gynnsamma mekanismer för att människor, särskilt kvinnor och etniska minoriteter, ska kunna bli föremål för utveckling av bergsturism, och därigenom omvandla traditionella kulturskatter till hållbara försörjningstillgångar.

Människor som "bär med sig kulturarv" till staden

Ansträngningar att sprida höglandsidentitet

Kommentar (0)