Tet i en vietnamesisk by i Japan: livlig bambudans, tårfyllda stunder av lyssnande på hemstadens sånger.

[annons_1]

Firar Tet (vietnamesiskt nyår) med utlandsboendet.

Fru Phuong Nga (44 år, från Japan) tillbringade 22 år med studier och arbete i Japan. För närvarande arbetar hon för ett vietnamesiskt IT-företag med ett kontor i Tokyo.

Efter att ha bott i Japan i 22 år återvände Nga bara till Vietnam en gång för att fira kinesiskt nyår. Under de andra åren kunde hon inte komma hem eftersom högtiden sammanföll med hennes studier och arbete i Japan.

Fru Nga bor i Kasai-området i Edogawa-distriktet. Detta är ett av områdena med den största vietnamesiska befolkningen i Tokyo.

2 år sedan kasai.jpg — Kvinnor klädda i traditionella ao dai-klänningar tar med sig sina barn för att fira Tet (vietnamesiskt månnyår) i byn Kasai. Foto: Doan Sy Long

Kasai Village är det välbekanta namnet som vietnameserna som bor här ofta använder när de refererar till samhället. I linje med byns livsstil lever och umgås invånarna i Kasai Village på ett mycket vänligt och enat sätt.

Inledningsvis umgicks vietnamesiska familjer i Kasai-området i små grupper. Senare, genom aktiviteter som maratonlopp, firande av midhöstfestivalen och julfestligheter, fick många familjer möjlighet att knyta an och bilda en stark gemenskap.

I detta samhälle utgör majoriteten familjer med skolbarn. Många föräldrar är medvetna om att bevara vietnamesisk kultur för nästa generation. I grannskapet fortsätter många familjer att läsa vietnamesiska berättelser högt, och vissa agerar till och med som lärare och öppnar vietnamesiska språkkurser för sina barn. Det är så föräldrar påminner sina barn om att inte glömma sitt nationalspråk.

Fru Nga är mycket stolt över föräldrarnas ansträngningar i Kasai för att sprida vietnamesisk kultur. I början av januari 2024 föreslog fru Nga och några vänner att man skulle organisera ett Tet-firande (vietnamesiskt nyår) för vietnameser i Kasai. Hennes idé fick entusiastiskt stöd av familjerna, inklusive Tu och Thu Vans familj.

Fru Nga berättade: ”Min familj har ett barn i förskoleåldern. Därför anser jag alltid att vi behöver skapa möjligheter och utrymmen för barnen att uppleva vietnamesisk kultur. Kulturutbyte och att tala vietnamesiska vid speciella tillfällen som kinesiskt nyår är mycket viktigt.”

Samtidigt, genom att fira det traditionella månnyåret, vill vi att vietnameser som bor utomlands ska förstå att de inte är ensamma i ett främmande land.”

Ngas familj har bott i Kasai-området i över ett decennium, så de är ganska bekanta med området. Därför litar kvinnorna i grannskapet ofta på henne och anförtror henne uppgiften att "höja humöret".

Efter att organisationsplanen hade slutförts och antalet deltagare hade sammanställts, delades organiseringsgruppen upp i flera mindre kommittéer, som var och en hade tilldelats olika uppgifter.

6-årsdagen.jpg — Firandet av det kinesiska nyåret i byn Kasai lockade cirka 30 familjer. Foto: Doan Sy Long

Scendekorationsteamet tillverkade sina egna modeller av banh chung (traditionella vietnamesiska riskakor), fyrverkerier, förberedde fatet med fem frukter och lyckopengar till barnen... Teamet som ansvarade för förfriskningarna ansträngde sig också för att noggrant förbereda varje tallrik med kakor, godis och Tet-sylt... Bilderna och musiken var minutiöst förberedda.

"Även om de är amatörer gör kvinnorna allt mycket ansvarsfullt och koordinerar sig extremt bra", sa Nga stolt.

1 år gammal.jpg — Kvinnorna i byn Kasai arbetar hårt och leker hårt. Foto: Doan Sy Long

På grund av svårigheter att hyra en lokal var programmet för nyårsfirandet tvunget att hållas på eftermiddagen den andra dagen av nyåret, den 11 februari 2024.

Men närvaron av nästan 100 personer, inklusive vuxna och små barn klädda i traditionell ao dai, gjorde salen livlig, precis som den första dagen i månmånaden.

"Jag kommer att vara hemma över Tet i år."

Fru Thu Van och hennes familj har bott i Japan i över 10 år. Senast hela hennes familj återvände till Vietnam för Tet (vietnamesiskt nyår) var 2016. Efter så många år utomlands saknar Fru Van djupt sitt hemland och sin hemstad varje Tet-helgdag. Därför reagerade hon omedelbart positivt när Fru Nga föreslog att organisera ett Tet-firande för den vietnamesiska befolkningen i Kasai.

Manuset för Tet-kulturprogrammet färdigställdes snabbt och var omfattande, med många registrerade framträdanden som sträckte sig från solon och duetter till allsång…

Barn visar upp sina vietnamesiska sångtalanger under en vårfestivalföreställning. Foto: Doan Sy Long

Fru Thu Van sa: ”På Kasai kan barnen kommunicera på vietnamesiska från grundläggande till flytande nivåer. Därför uppmuntrar arrangörerna barnen att välja vietnamesiska sånger att framföra. Detta påminner återigen vietnameser som bor utomlands om att bevara sitt språk och nationella arv.”

Under månnyåret i Kasai sjunger barnen inte bara oskyldigt "Xúc xắc xúc xẻ" och "Con cò bé bé", utan föräldrar uttrycker också sina känslor genom sånger som "Đoản xuân ca" och "Tết bình an"...

Många låtar berörde publikens hjärtan, bland annat Gia Bach (16 år, Vans son) som framförde låten "This Tet, I Will Come Home", vilket rörde publiken till tårar.

Förutom musikframträdandena inkluderade programmet även ett avsnitt om "Berättande om Tet". Fru Van valde boken "That's What Tet Is Like", utgiven av Nha Nam och Hanoi Publishing House, presenterad i ett popup-format för att hjälpa barn att ivrigt utforska Tet.

Barnen lyssnade uppmärksamt och föreställde sig Tet i sin hemstad genom persikoblommornas rosa färg, aprikosblommornas gula färg och bananbladens gröna färg som används för att slå in banh chung (traditionella vietnamesiska riskakor)...

Barnen tyckte om att lyssna på Ms. Thu Vân när de berättade historier om Tet och dansade entusiastiskt bambustång. Foto: Đoàn Sỹ Long

När det var dags för lyckopengkuverten ställde barnen lydigt upp i kö och tackade högljutt när de fått de knallröda kuverten.

För att programmet verkligen skulle återspegla Tet-andan (vietnamesiskt nyår) gjorde gruppen av fäder stora ansträngningar för att hitta långa bambustänger, noggrant inslagna i färgglad färg, för att konstruera bambustången. I Japan är långa bambustänger ganska sällsynta och svåra att hitta. Därför var bambustången både spännande och beundransvärd, och visade upp arrangörernas hårda arbete.

Det familjer i Kasai värdesätter mest med att organisera Tet-firanden är att skapa ett bestående intryck på barnen. Genom roliga aktiviteter påminner föräldrar i Kasai subtilt sina barn om att oavsett var de bor, som vietnameser, måste de komma ihåg glädjen med Tet och familjeåterförening.

Efter att ha bott utomlands i 15 år har en kvinna från Hai Phong, född på 1980-talet, fängslat sin koreanska svärmor med sina vietnamesiska Tet-rätter (månnyår).

När Tet (vietnamesiskt nyår) närmar sig blötlägger den koreanska svärmodern entusiastiskt bönor, tvättar klibbigt ris och tänder elden ... allt för att hennes vietnamesiska svärdotter ska kunna laga banh chung (traditionella vietnamesiska riskakor). Denna traditionella vietnamesiska kaka har blivit en värdefull gåva i kimchis land.

Hustrun tjatar ständigt och påminner sin man att få tillbaka pengarna som barnet fick i nyårspresenter av mormodern.

Det var bara en liten summa pengar som folk gav i nyårspresenter till sina barn, och hon behöll den åt dem och kanske hade glömt bort den. Men min fru tror att hennes svärmor är girig och vill ha tillbaka den oavsett vad.