Om ordspråket "En skål ris är värd en bambuspinne"

(Baothanhhoa.vn) - I föregående nummer av kolumnen "Snacks om ord" hade vi en artikel "Nuoc lat va khot lat", som tydligt påpekade skillnaden mellan "nut" och "nuoc". Mer specifikt är "nut" den plats där repets två ändar knyts ihop, och "nuoc" är repöglan som leder till "nut", inte den "sydliga dialekten" som kallar "nut" för "nuoc".

I den här kolumnen "Snack om ord" vill vi diskutera ett idiom relaterat till ordet "nuoc", vilket betyder "En skål ris är värd en skål ris".

”En skål ris med en bambupinne” (variant: ”En skål ris med en bambupinne”) tolkas av Dai Nam Quoc Am Tu Vi (Huynh Tinh Paulus Cua) som ”Dyr arbetskraft” (expensive labor - HTC); och Ordboken över vietnamesiska idiomer och ordspråk (Vu Dung Group) som ”Det är kostsamt att anställa arbetare; den som anstränger sig får betalt, rättvist, ingen kan ta åt sig äran för någon annan”.

Varför finns det något sådant som "dyr" eller "kostsam" arbetskraft här?

Förr i tiden täcktes husen med bambu och halmtak, så vartannat år var de tvungna att lägga om taket. När jordbruket lades ner utförde husägaren arbetet. Människor från byn, småbyn och småbyn samlades för att hjälpa till. Kvinnor städade, lagade mat och lade taket; männen gick upp på taket. Antalet människor som kom för att "bidra" var nästan obegränsat. Till en början var det bara ett fåtal, men senare satt de i rader och täckte hela taket. Skrattet och pratet var livligt, ropen "Ke dy,...! Me dy...!" var livliga. Folk täckte halmtak i all hast och byggde staket... Långsamma och klumpiga människor kunde inte hålla jämna steg med skickliga och smidiga människor. Därför hade vissa människor bara tid att trä bambun genom takbjälkarna och sedan genom palmbladen för att skapa en "nuoc" men hade ännu inte spänt den för att vrida "nuoc", utan var tvungna att snabbt lämna den och lägga nästa tak för att hålla jämna steg med personen bredvid dem. När taket var klart, stående nedanför och tittade upp, upptäckte de lösa tak, ibland sträckte de sig ner för att dra ner dem och de halkade av.

Alla som deltog i takläggningsfesten var anlitade medhjälpare som arbetade gratis. Men efter att jobbet var klart satte sig alla ner för att äta ris, även de som kom sent, ibland knöt de bara några bamburemsor innan jobbet var klart. Så, "En bamburemsa, en skål ris"! Senare tolkades denna fras som att arbetskraft var dyr, "det var kostsamt att anställa arbetare".

Man Nong (Bidragsgivare)

Referens: Varianten ”Nuoc lat bat com” förklaras i ordboken över vietnamesiska idiomer, proverbs och folksånger (Viet Chuong): ”Att knyta ett enda snöre är en mycket enkel och snabb uppgift, vem som helst kan göra det. Ett enda snöre kan inte bygga ett hus, men det betyder inte att man gör jobbet slarvigt.”

Den bildliga betydelsen av denna mening är att när vi gör något, oavsett hur litet eller oviktigt det är, måste vi göra det noggrant och noggrant. Först då kan arbetet slutföras väl och hålla länge.

Källa: https://baothanhhoa.vn/ve-cau-thanh-ngu-nbsp-mot-nuoc-lat-mot-bat-com-260920.htm